jag är rädd för ganska mycket faktiskt. men de jag mest är rädd för är nog ensamhet. jag är livrädd för att bli lämnad ensam och sviken. de är de värsta som skulle kunna hända just nu. efter allt jag varit med om behöver jag folk på min sida, och om någon skulle lämna mig skulle jag rasa ihop. alla mina vänner betyder så otroligt mycket för mig, och utan dom skulle jag inte klara av allt. jag skulle aldrig orka utan min stjärnor. de är allt från sofie min bästa vän, till cecilia som jag nyligt "lärt känna" och börjat umgås med. och emelie kalla som jag fått tillbaka kontakten med. ni betyder mer än ni tror. jag älskar er !

och för att inte glömma min underbara kärlek magnus. som alltid orkar lyssna på mitt gamla jag, när jag vill prata om hur jag mådde förr. att jag skärde mig, att jag mådde så pass dåligt att jag ville dö. han dömmer mig aldrig och finns alltid hos mig. och min största rädsla är att han ska lämna mig ensam.