du var min bästa vän. och även fast du beter dig som ett svin och jag nästan hatar dig för de så finns de en saknad. jag saknar oss och våra tokigheter. jag tänker inte be dig komma tillbaka, och jag vill inte heller att du kommer tillbaka till mig. för du & jag är inte gjorda för varandra som vi trodde. ingenting varar kanske förevigt ? men för mig gör saknaden ont. att tänka på allt vi gjort tillsammans dom här åren, de känns i hjärtat. jag miste en av mina närmaste och de är ingenting man bara glömmer direkt. för mig var du någon som betydder mycket, en person som jag hade kunnat göra allt för. jag tycker de är så jävla trist att du valde den här vägen. att du valde att lämna mig efter alla år av vänskap. jag förstår bara inte. varför ? jag önskar att de var som förr. när vi var ute och busade varje kväll och hade skit roligt. men våran vänskap dog ut, och nu finns de ingenting kvar. bara minnen, som jag aldrig någonsin kommer att glömma. du var mitt allt och lite till. men nu är de över och de kanske är bäst såhär.



T ♥