på tal om att jag varit hos cecilia och pratat strunt ett bra tag så kom jag och tänka mig på min tokiga pappa. vi pratade om honom och skrattade. han är nog den tokigaste som finns, världens snällaste och bästa men han är ändå så jävla galen som man bara kan bli. man kan vara så jäkla arg på han, men sen skrattar man åt de och tycker de bara är så typiskt honom. dom som inte känner honom vet inte att han skojar om allt, man kan aldrig ta den mannen seriöst. som när jag träffade magnus just och han följde med hem till pappa så de första pappa sa var "vafan gör du här?" till magnus. tror magnus fick hjärtat i halsgropen och trodde pappa var sur och allvarlig, men nej. han skojade bara. fast de är ju lite pinsamt för mig att folk ibland inte fattar hans skämt. ta han med en nypa salt och tro aldrig vad han säger. han kan hitta på allt möjligt tokigt. min galna pappa ♥